Det är ju så enkelt!

men ändå så svårt att hålla sig till. Jag vet precis hur jag vill leva mitt liv. Jag vill leva i nuet, bara njuta av musik, konst, litteratur, långa samtal. Hitta tillfällen och se vart de leder mig. Det handlar bara om att slappna av och sluta tänka, sluta stressa, virra, analysera, etikettera, planera... Nån gång kommer jag väl hitta den Sara, som verkligen inser att livet inte handlar om att prestera, istället för att bara tänka det. Men jag vill att det ska vara nu!, jag är trött på att alltid leda mig själv in i samma djungel av ångest och destruktivitet. Det är då jag önskar att någon skulle dyka upp och leda mig mot öppna marker.