Jag vill skriva men har ingen klar idé, får väl se vad det blir av.
Från högtalarna kommer samma skiva som jag lyssnat på det senaste halvåret eller så, White Album av Beatles. Och det beror inte på att jag är okapabel att leta musik, den är helt enkelt awesome!
Efter ett par veckor då jag gått ner mig totalt vilket resulterat i högtidligt långa försovningar, godis i mängder och en cigg varje gång jag lämnar porten, har jag hittat tillbaka igen. Blev inga antidepp den här gången, har ett nummer till en psykolog men har på känn att jag kommer förneka att jag har problem fram till nästa sammanbrott... Får försöka pressa mig själv att slå numret.
Jag hittade min röda kappa idag efter gediget letande! Den gör fortfarande sin plikt, piggar upp när dagarna blir mörkare. Man vet aldrig, den kanske hjälpte till att samla ihop pengar idag när jag skramlade till Världens Barn utanför Coop. 200 kronor på en timme, det kan ge två skolbarn frukost i två veckor i Zimbabwe, får jag ihop 100 till räcker det till att ge 28 peruanska barn en läkarundersökning. Sen att jag känner mig bra är ju bara plus!
Sara! Slå numret, gör det. Det är inte ett tecken på svaghet att ta hjälp. Och chanserna för att man ska må bättre utav det är större än om du låter bli.
SvaraRaderaJag har börjat hänga hos skolans psykolog. Hon är en såndär riktig "Berätta hela din livshistoria, enda från början, och glöm inget" och det är skönt bland allt det jobbiga. För jag får en ordning i all jävla oreda där uppe. Och det är så skönt.
Och jag vet att jag bara kan tala för mig själv, men vad skadar det att testa, egentligen?
Puss.
Vi har en kurator på skolan som verkar bra, så jag ska testa henne först. Jag kan bli hjälpt av att berätta för vänner eller skriva också, som sagt för att reda ut alla tankar. Men de som är utbildade kanske kan hjälpa en mer i rätt riktning. Vad skönt att ni har henne och att det hjälper! Puss
SvaraRadera