Jag fick en kommentar om att mina inlägg ofta är dystra, vilket jag också tänkt på. Det kanske kan vara för att jag oftast är på bra humör när jag är aktiv, och blir oftast lite seg och tankfull framför datorn. Eller för att det är lättare att analysera tråkiga känslor är lyckliga. Eller för att jag ogillar stora delar det samhälle som jag är en del av. MEN- det är sol idag! Och jag är förkyld men lycklig och vårpirrig och kärleksfull.Så nu ska jag skriva om varför jag är glad, så att jag kan få dig att le min vän, och du kan fortsätta göra mig glad de dagar då det inte är sol, som du är så bra på. Nu ska vi se...
Det finns vissa saker som alltid kommer vara med mig, som jag inte vill förneka och som inte kommer försvinna. Vissa dagar är de väldigt närvarande, de dagar då jag bara vill gömma mig under täcket eller i en huva. Vissa dagar, som idag, finns de i bakgrunden men jag kan ändå se de fina saker som omger mig. Som att det är sol. Att soldyrkan inte är den största religionen tycker jag är konstigt. Solen är källan till allt liv. Den ger värme, den skapar syre, den ger oss nordbor söta fräknar på sommaren. Plus att den gör att massa dopaminer (eller endorfiner eller vad det nu är, ett glädjeämne i vilket fall!), forsar runt i kroppen och gör oss alldeles orationella och fulla i fan.
Och som om inte solen räckte, finns det flera anledningar till mitt goda humör. Vänskap. Den sorten där det inte behövs så många ord, bara man hittar de rätta.Den där man kan se in i ögonen på varandra, och hitta en liten bit av sig själv. Inte behöva beskriva alla sina planer och tankar, eftersom den andra nickar och ler för att den tänkt samma sak. Den där man kramas mycket och ofta, för att även om det känns hopplöst ibland, så har vi varandra.
Har du slutat upp med bloggandet? :(
SvaraRadera