Med dig

Allt du behöver är kärlek. Nästan. Allt du behöver för att vara så lycklig som vi kan bli som människor är kärlek. Den där känslan när du kollar in i vännens ögon och vet att inga ord behövs, eller en öm kram. Känslan att av hur stora hindren än är så kan det gå, om vi gör det tillsammans.

-Vilken tid är det?
-Nu.
-Vart är vi?
-Här.
Enkla ord, men de gjorde stort intryck på mig. Allting ska alltid delas upp och sorteras, sättas i en plastficka i en ordningsföljd. Men det spelar ingen roll här, och nu. Stunden förloras i en våg av minnen och drömmar, tankarna och kroppen är aldrig helt på samma plats. Jag vill kunna fokusera på en sak, lägga all energi på just det just då, stilla tankarna. Träning ger färdighet! Yoga varje morgon, meditationen gör mig ofta än mer medveten om de tusen tankar som hela tiden snurrar i huvudet, men är förmodligen det bästa medlet (för mig) att bli av med dem.

Jag har så mycket positiv energi nu, jag vill dela med mig av allting men söker så länge efter rätt ord att jag glömmer bort vad jag vill få fram. Well well sucks to be you, jag får väl hålla kvar all harmoni själv och gotta mig i överflödet, och säga som Petter eller liknande; "det går bra nu".